Det är något med den här tiden på året. Mörkret kommer tidigare, och en verkstad i Skaraborg som öppnar portarna klockan sex har plötsligt lamporna tända hela morgonpasset. Elen blir synlig igen. Och när elen blir synlig börjar frågorna komma.

Förra veckan är en bra vecka att ställa dem kring. För den såg väldigt olika ut beroende på var i landet man stod.

Vad som faktiskt hände

Spotpriset i SE3 – vårt elområde – hade ett veckomedel på 75,8 EUR/MWh under vecka 40. Det motsvarar 85,3 öre per kWh och är en nedgång med 31,0 procent mot veckan innan. Siffrorna kommer från Energimarknadsinspektionens veckorapport Läget på elmarknaden, publicerad den 6 oktober. Omräkningen är gjord med Europeiska centralbankens referenskurs den 5 oktober: 1 euro = 11,2525 kronor.

Längre norrut föll priset ännu mer. SE1 landade på 33,1 EUR/MWh, SE2 på 37,6. Omräknat 37,2 respektive 42,3 öre per kWh.

I SE4, södra Sverige, gick det åt motsatt håll. Där steg veckomedlet med 3,7 procent till 142,9 EUR/MWh, alltså 160,8 öre per kWh. Skillnaden mellan SE3 och SE4 var alltså ungefär 75 öre per kilowattimme – samma vecka, samma land.

Alla öretal här avser spotpris. Moms, elskatt och nätavgift är inte med, och de posterna lägger oftast en bra bit över en krona per kWh ovanpå det du ser.

Vad som hängde ihop med vad

Ei anger inte orsaker i veckobrevet, så här går vi över i vår egen bedömning.

Den tydligaste rörelsen i underlaget finns i överföringen. Den tillgängliga kapaciteten från SE3 till SE4 minskade med 29,2 procent och låg i snitt på 37,7 procent under veckan. När mindre el kan ta sig söderut blir det rimligen gott om kraft kvar norr om snittet och ont om den söder om. Vår bedömning är att det är en stor del av förklaringen till att priserna gick isär. Kapaciteten från SE2 till SE3 var samtidigt oförändrad på 71,2 procent.

En sak är värd att säga rakt ut, eftersom den ofta pekas ut som orsak: kärnkraften förklarar inte den här veckan. Den tillgängliga kärnkraftskapaciteten låg på 52,5 procent i veckomedel och minskade med 0,5 procent. En siffra som står still förklarar ingen rörelse.

Sverige exporterade mer än veckan innan. Nettoexporten blev 572 GWh, en ökning med 140 GWh.

Och ändå steg terminen

Här blir det intressant för den som ska fatta ett beslut och inte bara läsa en rubrik.

Samtidigt som spotpriset föll steg priset på den nordiska terminen för kommande månad med 2,8 EUR/MWh till 106,8 EUR/MWh – ungefär 120 öre per kWh. Till det kommer SE3:s områdestillägg, EPAD, som för kommande månad låg på −9,1 EUR/MWh.

Lägger man ihop de två posterna – vår egen räkning, inte Ei:s – landar den prissäkrade nivån för SE3 på omkring 110 öre per kWh för kommande månad. Alltså tydligt över förra veckans spotsnitt på 85,3 öre.

Det är så terminer fungerar. De beskriver inte veckan som gick. De beskriver vad marknaden i dag är beredd att betala för att slippa osäkerhet framåt.

Och en sak till, från myndighetshåll

Den 28 september beslutade Svenska kraftnät att använda flaskhalsinkomster för att minska avgifterna med drygt 8,3 miljarder kronor för de nätkunder som är direktanslutna till stamnätet – alltså regionnätsbolag och stora elproducenter. Det börjar gälla den 1 januari 2027. Drygt 2 miljarder gäller energiavgiften och drygt 6,3 miljarder den fasta avgiften.

Men var noga här, för det är lätt att läsa in för mycket. Svenska kraftnät skriver själva att hushåll inte betalar avgift direkt till dem, och att hur mycket av den egna fakturan som påverkas beror på var i landet man finns och hur region- och lokalnätsbolagen för avgifterna vidare. Region- och lokalnätsbolagen ska hålla sig inom beslutade intäktsramar, och det är det som enligt generaldirektör Maja Lundbäck gör att avgiftsreduceringarna ska nå kunder där det behövs som mest.

Det är alltså en lättnad i systemet. Inte ett löfte om en summa på din faktura.

Källor: Energimarknadsinspektionen, Läget på elmarknaden – vecka 40 2026 (2026-10-06). Svenska kraftnät (2026-09-28). ECB:s referenskurs EUR/SEK (2026-10-05).